Opera uppstod i renässansens Italien och man skulle kunna säga att opera är den enda konstformen som förenar alla konstformer. I en operauppsättning ingår nämligen både teater, poesi, musik, sång samt måleri, arkitektur och klädskapande.

Teater

I dagens utbildning av operasångare lägger man stor vikt vid den sceniska framställningen. Förr i tiden kunde det vara lite si och så med den saken men idag räcker det sällan med bara en fantastisk röst för att bli en operastjärna. Den som bestämmer hur sångarna skall agera är regissören. Han eller hon är också den som formar och sätter sin personliga prägel på en ny med utgångspunkt från librettot och musiken.

Poesi

Texten, eller librettot, i en opera är ofta av stort poetiskt och litterärt värde. Många kompositörer har skapat operor efter Shakespeares pjäser, grekiska dramer eller Goethes romaner och inte sällan är librettot en omarbetning av berömda böcker eller skådespel.

Musik

Musiken är operans viktigaste beståndsdel då musiken är det som skiljer opera från talteater. Både sångare och orkester betonar och förhöjer effektivt dramatiska händelser i berättelsen. Precis som exempelvis filmmusik som också har en betydelsefull stämningsskapande uppgift. Orkestermusiken i operor spelas av en orkester som kan variera från en handfull till hundratalet musiker ledda av en dirigent. I ett traditionellt operahus som Kungliga Operan i Stockholm sitter orkestern i ett nedsänkt orkesterdike mellan scenen och publiken.

Sång

Inom opera möter vi både solosång och körsång. För operasångare och operakorister krävs det, förutom en grundläggande talang, många års utbildning och övning. Sångare delas vanligtvis in i sex olika röstlägen. En kvinnlig sångare kan vara sopran, hon når högst på tonskalan, mezzosopran, en något mörkare röst, eller alt, den mörkaste (lägsta) kvinnorösten. De manliga motsvarigheterna är tenor, baryton, och bas. Inte nog med att det skall låta vackert, operasångare skall också kunna höras över en orkester som ibland kan uppgå till över 100 musiker.

Måleri/arkitektur/klädskapande

Scenografen och kostymören är den eller de personer som skapar förlagan till scenbilden och kostymerna både inom teater och opera. En scenograf behöver, förutom ett öga för färg och form, ha kunskaper både vad gäller både arkitektur och måleri för att kunna skapa en möjlig scenmiljö. Ibland görs kostymerna av en separat kostymdesigner som då måste veta det mesta om tyger, sömnad, färgning etc.

I arbetet med opera finns också ett stort mått av hantverks- och yrkesskicklighet. Det är hantverkare och yrkesmän av alla de slag, från snickare, smeder och tekniker till sömmerskor, skräddare och patinerare, som utför det som scenografen, kostymdesignern och regissören tänkt sig och skissat.

När allt är tillverkat är det en avancerad procedur att ställa och hänga dekoren rätt på en stor scen som Operans. Och inte nog med det, efter föreställningarna ska dekoren från en opera bytas till en annan för nästa dags repetitioner eller föreställning. Detta är också ett hantverk som kräver stor skicklighet och precision. Till det har Operan flera skift av scentekniker.

Bakom scenen finns också en person som sitter som spindeln i nätet under både opera- och balettföreställningar och via en avancerad kontrollpanel skickar signaler till olika funktioner som belysning, ljud och scenteknik ansvarar för att allt fungerar som det ska vid exakt rätt tidpunkt. Hen är också den som via högtalare i hela operahuset kallar artisterna till deras entréer på scenen under föreställningen. Denna viktiga person kallas inspicient.