Vad händer bakom kulisserna?

Bakom Operans kulisser finns en värld som man inte tänker på när allt fungerar. Men hur skulle en föreställning se ut om inte ridån gick upp, om Don Giovanni kom in på scenen med Svansjöns dekor eller Tosca uppträdde i fel kostym? Bakom kulisserna jobbar 200 personer som ser till att det inte händer.

Att skapa en föreställning - regiarbete

Regissörer, biträdande regissörer, scenografer, kostymdesigners och ljussättare skapar tillsammans Operans föreställningar. Regiarbetet börjar oftast med att regissören, scenografen och kostymskaparen tillsammans ger verket en visuell form. Repetitioner med solister, kör och statister sker till en början i särskilda repetitionslokaler och först i slutskedet på scenen. Regissören och scenografen jobbar tillsammans med ljussättaren och skapar instruktioner för teknik, ridåer, scenbyten och rekvisita. En viktig länk i detta lagarbete är biträdande regissören, som tillsammans med regissören också arbetar med repetitioner av den löpande repertoaren.

Repetitörerna

Repetitörerna svarar för instuderingsarbetet med orkester, solister och kör, och kan hjälpa sångarna med fraseringen och uttalet då man sjunger på originalspråket. För arbetet i sångrum och för solisternas instudering av sina roller är repetitörerna praktiskt taget oumbärliga. Repetitören spelar piano vid sceniska repetitioner och dirigerar solister och kör som sjunger bakom scenen. För att kunna se dirigentens slag på och bakom scenen finns flera intern-tv installerade. Repetitören har ett nära samarbete med dirigenten.

Operans sufflörer

Vid scenkantens mitt finns sufflörluckan som är öppen vid operaföreställningar och stängd vid balettföreställningar. Operan har numera bara kvinnliga sufflöser - fyra till antalet - eftersom deras röster anses bättre lämpade än manliga. En operasufflör sufflerar fortlöpande under hela föreställningen. Detta sker i förebyggande syfte och sufflören ger också en mängd musikaliska insatser. En sufflör måste vara mycket musikalisk, kunna läsa noter, kunna språk och ha lång erfarenhet av opera.

Inspicienten

Innanför scenens vänstra sida finns inspicienthytten. Inspicienten samordnar hela föreställningen - kallar publik och medverkande, ger ljusmoment till ställverket, signalerar för ridå och entréer, golvluckor och scenförändringar inför öppen ridå. Alla passningar finns inskrivna i inspicientens noter, ett så kallat klaverutdrag. För närvarande finns fyra inspicienter på Operan.

SCENEN

Operans scenavdelning handhar den dekor och rekvisita som ingår i de olika uppsättningarnas scenografier. Avdelningen ansvarar också för teaterns scenmaskinerier, transporter och orkesterservice.

För föreställningarna på scenen finns en sofistikerad teknik med rörliga golvdelar och orkesterdike. Det finns ett råsystem med 75 rår för upphängning av bland annat fonder. Allt detta kräver minutiös service som scenavdelningens maskinenhet svarar för. Efter varje premiär dokumenteras föreställningen noga genom ritningar, foton och passningslistor så att man med lätthet kan ta upp föreställningen igen. Repertoarteaterns idé är nämligen att verken med olika mellanrum skall kunna spelas flera år framåt och då måste allt fungera.

Scenografierna består av olika typer av dekor

Fonder som är målade på väv och har måtten 17 x 12 m. De rullas manuellt för att skona måleriet och förvaras i Operans speciella fondmagasin.

Platta kulisser eller beramad dekor består av väv som spänts upp på en ram och sätts i regel fast i golvet med en speciell scenskruv.

Den plastiska dekoren är utförd tredimensionellt och ofta i frigolit vilket gör att den är mycket platskrävande i Operans små magasin.

På grund av platsbristen måste dekoren transporteras i specialtrailers nära nog dagligen till och från dekormagasinen i Gäddviken, i Nacka, där också Operans stora repetitionslokal och verkstäder är belägna.

Allt ifrån små eller stora möblemang till mindre handrekvisita samt vapen och andra effekter som är nödvändiga attribut i de skilda miljöerna handhas av Rekvisitan.

För Hovkapellets service vid orkesterrepetitioner eller under föreställning svarar Orkesterservice med dukning av notställ, stolar och noter etc.

Kostymavdelningen

Samordning och planering inom herr- och damskrädderi, kostymförråd och herr- och damperukmakeri leds av kostym- och perukchefen. Arbetet utförs i samråd med biträdande kostym- och perukchefen och genom delegation på de olika avdelningarnas ledningsfunktioner.

400 meter tyll i skrädderiet

Herr- och damskrädderiet finns inom operahuset i takvåningen ovanför operasalongen. Här tillverkas för nyproduktioner och nybesättningar mellan 1 000 och 1 500 kostymer per år. Scenkläderna som måste tåla stora påfrestningar, bland under decennier, är alltid utomordentligt välsydda och av tyger med hög  kvalitet. Till de få saker som tillverkas i syntetiska material hör pälsverk, läderplagg och juveler. Tygåtgången för ensemble, körsångare och statister i en uppsättning är stor; det går exempelvis åt cirka 400 meter tyll till de vita tutuerna för de 40 svanarna i Svansjön. Varje artist har sin egen dräkt även i roller som alterneras. Det betyder att kostymer ständigt nytillverkas i löpande uppsättningar i samband med nybesättningar.

Guldkorn bland 100 000 kostymer

Kostymförrådet finns inrymt dels högst upp i scenhuset, dels i lager utanför operahuset och omfattar totalt cirka 100 000 kostymer och 10 000 par skor och stövlar. Varje kostym är märkt med såväl operans eller balettens namn som rollinnehavarens.

Det finns också en särskild avdelning för historiska kostymer. Bland dessa märks en Harlekinkostym från 1700-talet som finns upptagen i Gustaf III:s bouppteckning 1792, äkta gustavianska högreståndskostymer, praktfulla bårder inköpta från Paris, men även 1900-talskostymer såsom Oberons regnbågsmantel skapad av Isaac Grünewald samt flera av Sven X:et Erixons kostymer till Aniara.

300 nya peruker varje år

På operans perukmakeri tillverkas så gott som allt som behövs för att förvandla sångare och dansare från sig själva till någon annan. Här vårdas och friseras de cirka 3 500 perukerna som finns i lagret och här läggs de masker som scenrepetitioner och föreställningar kräver. Här tillverkas också cirka 300 nya peruker varje år, och dessutom ett stort antal skägg, mustascher, flintskallar, näsor och masker. De flesta perukerna tillverkas fortfarande av människohår, vanligen importerat asiatiskt hår som är speciellt tåligt vid blekning och färgning. Lämpligt material är också hår från den tibetanska jakoxen, av vilket man bland annat tillverkar vita rokokoperuker. Ett jämförelsevis litet antal peruker, mest så kallade fantasiperuker till troll och älvor, görs av rep, skumgummi, plast och tyll. Att tillverka en peruk tar normalt minst fyra dagar.

Ljus, fotografier och inspelningar

Inom Operan finns också en ljus- och ljudavdelning.

Ljusavdelningen står, som namnet anger, för allt ljus på scenen, bl.a. i nära samarbete med respektive föreställnings ljusdesigner. Ibland förekommer projektioner som likaså faller på ljusavdelningens lott. Avdelningen har också hand om ljuset i salongen och i andra delar av Operans lokaler.

Ljudavdelningen ansvarar för all ljudteknik i samband med teaterns verksamhet. 

Operans arkiv, bibliotek och samlingar

Till musik behövs noter. Men inte bara musiker, sångare och dirigenter utan även regissörer, sufflörer, inspicienter och många andra arbetsgrupper behöver noter i någon form för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Operans musikbibliotekarier/notredaktörer arbetar med att tillhandahålla detta arbetsmaterial, som oftast dessutom måste undergå bearbetningar av olika slag – strykningar, omnoteringar, transponeringar – för att passa allas behov och önskemål. Biblioteket fungerar även allmänt som en intern informationsresurs inom musikområdet, med sitt referensbibliotek, databaser och sin unika samling av noter från Operans snart 240-åriga historia. Kopplat till avdelningen är också den rättsliga aspekten på musik och noter. Förhandlingar och kontrakt med upphovsmän och musikförlag sköts av Operans upphovsrättsansvarige.

Operans arkivarie plockar fram material ur teaterns arkiv och historiska samlingar. Till exempel behöver kanske en kostymlista eller ett gammalt kontrakt tas fram och ofta vill programredaktören ha bilder från tidigare uppsättningar i programmet. Arkivet fungerar liksom biblioteket som en intern informationsresurs för hela huset.